Thérèse Raquin
Olika författare bygger upp inehållet i deras böcker på olika sätt och det första inblicket man får av en författare är när man läser det allra första kapitlet i respektive bok. Denna bok, Thérèse Raquin, inleds med meningarna:
I slutet av rue Guénégaud, när man kommer från kajerna, träffar man på passage du Pont-Neuf, ett slags smal, mörk, korridor, som går från rue Mazarine till rue de Seine. Passagen är nittio fot lång och högst sex fot bred; den är belagd med gulaktiga, utnötta, i fogningarna lossnade stenhällar, som alltid utsvettas en stark fuktighet. Det skurna glastaket, som i räta vinklar täcker passagen, är svart av smuts.
Dessa tre, långa meningar representerar bokens första stycke som beskriver hur denna gränd, kallad ”passage du Pont-Neuf”, ser ut. Den fortsatta beskrivningen omfattar grändens utseende och vad som försegår där, dagar som nätter. Beskrivningarna leder till en dörr med röda bokstäver som bokstaverar namnet Thérèse Raquin. Dessutom presenteras två butikskvinnor, lite mer grundgående än de andra personer som presenteras. Dessa två kvinnor, lik flera andra i denna gränd, har en butik i passage du Pont-Neuf. Hur deras liv ser ut längre in i denna bok vet jag inte. Jag vet heller inte om dessa personer kommer att tas upp senare. Detta kommer att bero utifrån hur Zola har valt att bygga upp sin berättelse.
Den svenska bokens omslag
Låter som en trevlig gränd med en massa nyktra och helt ofarliga gamla gubbar.
Namnen på allt är utanför mina kunskaper av uttal; måste vara i Frankrike någonstans?
First to comment!
Mycket bra skriver Emson. Vi läser ju samma bok och jag tror vi båda förstår att denna passage spelar en viktig roll i boken, därav den djupgående miljöbeskrivningen. Nu är det bara att hoppas att boken är bra så att vi vill läsa mera...
Mycket bra skrivet, blev intresserad av boken och ser fram emot nästa inlägg!
