En kärleksvisa
"En kärleksvisa" är en dikt som är skriven av Gustav Fröding. Den handlar om att han drömmer om att istället för att köpa till sig kärleken ska den komma av sig självt. ”Sjung vackert om kärlek ändå” skriver han, jag tror han vill berätta att även fast folk inte tar lika seriöst på kärleken som de borde ska vi ändå, vi som kan, ha ögonen öppna för att äkta kärlek kan uppstå utan att pengar är inblandade. Tyvärr är samhället, som jag uppfattar det, under den här tiden inte lika enkel som den är idag eftersom att denna typ av kärlek endast kunde köpas, som även Fröding nämner i dikten: ”För mig var ej annan att få”. Eftersom att han inte kunde få kärleken på det sätt han drömde om gick den heller inte i uppfyllelse.
Hur galet det än kan tyckas låta skulle jag vilja berätta för Fröding att trots folks påfrestande komentarer om hur livet ska vara och hur samhället påverkar människors val i alla tider hade jag bett honom att bortse från dessa ”lagar” som talar om hur kärleken är. Jag hade bett honom att bevisa för de som nekar och påstår något annat, att kärlek är ingenting som någon någonsin kan byta ut mot någonting som pengar. Jag hade bett honom att bevisa för någon att uppleva kärlek är den bästa känslan som man kan känna. Troligtvis hade Fröding varit positivt inställd till det jag sagt till honom eftersom att, enligt hans dikt, verkar det som om han ville uppleva kärleken utan att behöva köpa den. Han säger även att som dröm var den vacker, och varför skulle Fröding tacka nej till att få försöka uppleva denna dröm i det verkliga livet?
